Amarant-skandalen
av
Johan Eriksson
Svenskt näringsliv
skakas just nu av en av de värsta skandalerna på många år. Ett bolag med bas i
Dubai och på Brittiska Jungfruöarna har med komplicerade affärer inom främst
gruvprojektering i Afrika lurat skjortan av skandinaviska småsparare, tömt
bolag på pengar och varit föremål för rent kriminell verksamhet. Det är en
hårresande historia som innehåller knarkbeslag i storleksordningen 4 miljarder
kronor, pengatvätt och ett kyligt konstaterande från OECD att svenska
myndigheter inte verkar ha resurser, kompetens eller möjligen vilja att gå till
botten med dessa svindlerier. Det som ytligt förfaller som helt normala
företagskretsar, och innefattar flera namn med framträdande positioner i
svenskt näringsliv, visar sig i själva verket föra in i den värsta sortens
gangstersyndikat. I det följande skall vi följa det senaste årets utveckling i ett av de drabbade bolagen, nämligen IGE Resources. En serie lyckliga omständigheter, och högkvalitativa insatser
från enstaka personer, har gjort att utplundringen av IGE Resources till slut ändå inte
lyckades fullt ut. Bedrägerierna kunde därför avslöjas i detta fall, men omedelbara och kraftiga åtgärder måste till från både
regering och ansvariga myndigheter för att ställa de skyldiga till svars, för att stoppa dessa systematiskt återkommande lurendrejerier och för
att återställa förtroendet för näringsliv och aktiehandel. Sjuka avarter som
dessa måste resas ut om samhället skall hållas friskt. Röta sprider sig så vidunderligt lätt.
5 december 2012
Amarant, där bl.a. den före detta Eniro-chefen Lars
Guldstrand framhålls vara aktiv i styrelsen, köper majoritetspost i det svenska
gruvbolaget IGE Recources som handlas på Oslobörsen. I sammanhanget nämns
dotterbolagen Alluvia, som enligt Guldstrand snart skall introduceras på någon
större internationell börs, och Mineral Invest som handlas på den lilla svenska
börsen Aktietorget. "Köpet av IGE-aktierna är den första större affären som gjorts under Amarants nya vd Arto Kuusinens ledning."
13 december 2012
Den nya ägaren Amarant/Alluvia – i det som följer skall det
visa sig omöjligt att hålla isär dessa bolag – presenterar två tilltänkta
styrelserepresentanter. Ulrik Jansson VD för Crown Energy och tidigare koncernchef
för PA Resources blir styrelseordförande och Hans Lindroth är bl.a. VD för Lingfield
AB och ”representant” för Peder Wallenberg Charitable Trust. Det är alltså två
rätt tunga namn i svenskt näringsliv som, med stöd av Amarant/Alluvia och bl.a.
Lars Guldstrand, skall väljas in i IGE’s styrelse:
18 december 2012
Amarant föreslår en tredje representant för sig i styrelsen:
Terje Engstrøm Lien. ”Mr. Lien lives in Oslo, Norway and has
for the past two years worked as a financial adviser to Amarant Mining Ltd and
is currently also a director of Alluvia Mining Ltd’s board.”
27 december 2012
De tre ovan nämnda styrelsekandidaterna har enligt ett
pressmeddelande 27 december valts in i styrelsen tillsammans med en viss Jukka
Kallio, en framgångsrik finsk advokat med specialkompetens på gruvbranchen.
22 mars 2013
Revisor misstänker kriminella handlingar och slår larm genom
att avsäga sig uppdraget med omedelbar verkan och polisanmäler styrelsen:
26 mars 2013
50 miljoner SEK är borta ur IGE’s kassa. De har betalats ut
från IGE till Alluvia. Amarants representanter i styrelsen ställer sig helt oförstående
till revisiorernas reaktion på utbetalningen:
26 mars 2013
Reklambyrå kallas samma dag in att svara på frågor:
27 mars 2013
Styrelsen bekräftar att utbetalningen från IGE’s konto har
gjorts till Alluvia. Den uppges nu utgöra en delbetalning för ett köp av bolag
som heter Ghana Gold. Affären skall godkännas av aktieägarna i IGE på en stämma
”i mitten av april”. De 50 miljonerna betalades dock ut från IGE’s konto redan
23 januari, d.v.s. långt innan affären godkänts av bolaget, men än mer
anmärkningsvärt är att det gjordes innan Alluvia ännu ägde de aktier som
affären uppges gälla. Aktierna i Ghana Gold hade nämligen kommit i Alluvias
besittning först 22 mars – d.v.s. samma dag som revisorn avgick och
polisanmälan lämnades in – genom ett köp från ett bolag i samma sfär, det ovan nämnda Mineral
Invest. Detta bolag visar sig nu också ha mycket nära kopplingar till Amarant/Alluvia.
(Det skall dessutom senare, i samband med husrannsakan, framgå att de håller
till i samma lokaler som IGE.) Det uppges nu att det också skall tryckas
ytterligare 50 miljoner IGE-aktier som skall utgöra en andra del av IGE’s
betalning för Ghana Gold. Alltihop skall dock beslutas först på den stämma som
skall hållas ”i mitten av april”. Något som sägs vara ett dotterbolag till
Alluvia, Conventus Ltd, uppges ha ställt 36 miljoner aktier i det
amerikanska bolaget Advanced Mineral Technologies som säkerhet.
27 mars 2013
Vad är då denna säkerhet värd frågar sig många. Lugnande
besked kommer från IGE’s styrelse. Aktierna skall enligt ha ett bokfört värde
av 180 miljoner kronor. Men det kommer snart fram i pressen att efter den 7
februari 2012 får dessa aktier p.g.a. regelbrott överhuvud taget inte handlas i
USA enligt ett beslut från amerikanska finansinspektionen.
På Dagens Industri har man dessutom upptäckt att dessa
aktier i februari 2011 hade ett värde av ca 2,3 miljoner SEK. Detta bryr sig
dock IGE’s styrelseordförande Ulrik Jansson inte det minsta om trots att han
helt har tömt IGE’s kassa och ändå borde vara lite bekymrad:
3 april 2013
Nu brister det tydligen för den gamle IGE-medarbetaren Thomas
Carlsson, som arbetat på bolaget sedan 2006 och under en längre period varit
tillförordnad vd. Han sparkas och får gå på dagen enligt ett pressmeddelande
från IGE. Ny tillförordnad ordförande blir Terje Engstrøm Lien. Denne
sitter, som framgått, sedan december i IGE’s styrelse som representant för
Amarant/Alluvia, där han också ingår i styrelsen. Styrelseordföranden Ulrik Jansson
ser med tillförsikt på denna förändring:
4 april 2013
Ordförande Ulrik Jansson förnekar helt skamlöst och frenetiskt
uppenbara närståendeband till Amarant/Alluvia. Det visar sig dessutom även att
Hans Lindroth, VD för Lingfield AB, har nära band till
Amarant/Alluvia-sfären för det framgår nu att Johan Ulander, ”den
sammanhållande kraften i bolagsgruppen”, har Lingfields kontor som bas för sin
verksamhet i Stockholm:
Senare erkänner Ulander själv till norska Dagens Næringsliv-magasinet
att det är han, med sin huvudbas i Dubai, som står bakom Amarant/Alluvia och
dess bolagskrets, inklusive IGE. Att allt här dock inte står rätt till framgår
av att Terje Engstrøm Lien, som alltså är Amarants styrelseledamot och tillika
VD i IGE, styrelseledamot i Alluvia samt på IGE’s hemsida uppges ha varit
ekonomisk rådgivare till Amarant i två år, i samma artikel svarar att han inte
vet vem som står bakom Amarant/Alluvia eller ens vem som har engagerat honom i
verksamheten.
22 april 2013
Förundersökning inleds nu av Ekobrottsmyndigheten:
22 april 2013
Samma dag som Ekobrottsmyndigheten meddelar om
förundersökning meddelar IGE att en ”extern jurist” kommit fram till att inget
brott begåtts. Ulrik Jansson är nöjd med det, och det kan ju förstås vara skönt
att ha i ryggen inför den extra bolagsstämma som den 26 april skall rösta
igenom om den affär som skall motivera överföringen av de 50 miljonerna + 50
miljoner nytryckta IGE-aktier till Alluvias portfölj. Nu framkommer det också att
IGE’s nye tillförordnade VD Terje Engstrøm Lien även sitter i styrelsen för
Alluvia.
Det framkommer även att Conventus Ltd, i själva verket inte
är ett dotterbolag till Alluvia utan, åtminstone tidigare, moderbolaget
Amarants störste ägare, den nämnde Johan Ulander, som också äger det bolag i
vilket IGE fått aktier som säkerhet.
Även om han håller sig helt utanför skeendet är Ulander alltså
inte på något sätt en skuggfigur i detta sammanhang. På sin Linkedin-sida
uppgav Ulander vid denna tid att han var initiativtagare till Amarant Mining i
Dubai, Equatorial Forest i Sverige och Alluvia Mining (Jersey) samt ägare till
ovan nämnda Conventus, Dubai DMCC och Al Madina Investments Ltd. Ulander har
åtskilliga år bakom sig i fängelseför bedrägerier och ekobrrott i Finland, det
längsta straffet på 7 år, men han har alltså numera Dubai som bas för sin
ekonomiska verksamhet.
23 april 2013
Inför stämman 26 april försvarar Ulrik Jansson
Ghana-Gold-affären:
26 april 2013
”Fullt krig på IGE-stämman” rapporteras det 26 april och
Alluvia/Amarant-folket, som med alla medel ville hålla media ute, lyckas baxa
igenom beslutet om den affären som inte bara skall ge Alluvia 50 miljoner
kronor, utan också ytterligare 50 miljoner aktier i IGE och därmed alltså kontroll
över mer än hälften av aktierna i bolaget:
http://realtid.se/ArticlePages/201304/26/20130426021834_Realtid147/20130426021834_Realtid147.dbp.asp
Men några mindre aktieägare som med hjälp av fullmakter
samlat ihop en viss röststyrka går till domstol för att häva beslutet, och de
har en stark position, för lagen är faktiskt på deras sida.
30 april 2013
När kuppen således ser ut att misslyckas, och skandalen ser
ut att bli oundviklig, avgår två av de tyngsta representanterna för Amarant/Alluvia,
Ulrik Jansson och Hans Lindroth. Istället går nu en vid stämman, med stöd av
Alluvias majoritetspost nyinvald styrelseledamot in som ordförande, nämligen
ingen mindre än Amarants VD Arto Kuusinen, som var den som ledde
Amarants/Alluvias förvärv av IGE i december. Amarants VD Kuusinen och Alluvias
styrelseledamot Engstrøm Lien, som alltså är både styrelseledamot och VD i IGE,
skall alltså nu försöka rädda situationen.
http://realtid.se/ArticlePages/201304/30/20130430111237_Realtid340/20130430111237_Realtid340.dbp.asp
Övriga aktieägare börjar känna att de har lyckats stoppa
hela detta väldiga rånförsök:
27 maj 2013
Pengar från vad som enligt VD uppges vara Amarant kommer in
på IGE’s konto. ”IGE har fått partiella medel från de 5
miljoner dollar som ingår i garantierna från Amarant Finance.” Senare, i
halvårsrapporten 30 augusti, när Amarant/Alluvia är ute ur leken, visar det sig
att dessa pengar i själva verket var ett treårigt lån om 12% ränta till det utplundrade
bolaget från dess just avgångne styrelseordförande Ulrik Jansson - alltså från
den man som tidigare förnekat alla kopplingar till Amarant och Alluvia:
29 maj 2013
Husrannsakan hos IGE och Mineral Invest:
30 juni 2013-08-31
Brottsliga handlingar misstänks i aktieaffär rörande Mineral
Invest. En hedgefondförvaltare har avskedats och en polisanmälan görs av
fondbolaget som tror sig ha varit föremål för brottsliga handlingar:
4 juli 2013-08-31
Stockholms tingsrätt går på de små aktieägarnas linje och
ogiltigförklarar beslutet om en nyemission på 50 miljoner aktier på IGE’s
extrastämma 26 april.
25 juli 2013
Ett sista försök från Alluvia-folket att blanda bort korten
och rädda sig. Ghana Gold-affären dras tillbaks och de 50 miljonerna skall nu betala
något annat (som inte behöver lika stor majoritet på nästa stämma). De aktier
som IGE uppgivits ha fått som säkerhet och som då uppgavs vara värda 180
miljoner skall nu säljas till IGE för jämna 50 miljoner SEK. Detta är en
händelse som ser ut som en tanke. Det viktiga är nu tydligen att få ett
stämmobeslut på att något har köpts för dessa 50 miljoner som tagits ut från
IGE’s konto:
Nu handlar det om denna riktigt skumma blandning av knark,
gruvor och pengatvätt (”Speaking of its efforts to combat money
laundering, the OECD says Sweden lacks the ’resources, and apparently the
ambition to investigate and prosecute Swedish companies for money laundering … there
are signals that something is not working in Sweden.’”):
2 augusti 2013
Men till all lycka kunde detta stoppas i allra sista stund:
Orsaken är att en ny ägare hastigt lyckas ta över Alluvias
majoritetandel i IGE och allierar sig med de många mindre aktieägare som under
våren kämpat frenetiskt för att rädda bolaget undan Amarant/Alluvia-skurkarna:
30 augusti 2013
Men en ruinhög återstår av den kassa på ca 69 miljoner som
fanns vid årsskiftet. Under Amarant/Alluvia-folkets ledning har inte bara kassan plundrats.
Kuusinen, Engstrøm Lien, Jansson Lindroth etc har heller inte brytt sig om att
betala de licensavgifter som krävts för att IGE skall få behålla sina
licenser och rättigheter i Afrika. En total utplundring och en fullkomligt hänsynslös
misskötsel ligger nu i öppen dag:
http://realtid.se/ArticlePages/201308/30/20130830111748_Realtid453/20130830111748_Realtid453.dbp.asp
Vad är
det som pågår i svenskt näringsliv? Massor av småsparare är grundlurade och
rånade. OECD ser kriminella verksamheter men tvivlar på svenska myndigheters
förmåga och ambitioner att göra något åt saken.
Det gäller alltså åtskilliga bolag, men låt
oss här hålla oss till IGE. Den seriösa delen av IGE räddades i sista stund.
Altro Invest kunde, med advokat Stefan Person som ny styrelseordförande, tillsammans med de små aktieägare som kämpat mot Amarant/Alluvia under våren,
bilda en väl fungerande styrelse och ordna en akut finansiering av bolagets
verksamhet genom ett lån till IGE från Altro, med symbolstark säkerhet i bolagets krav på
Alluvia och den gamla styrelsen.
Dessutom
fick man plötsligt 22 augusti, som en skänk från ovan, regeringens godkännande
för nickelbrytningen i Rönnbäcken – den största nickelfyndigheten i Nordeuropa med
nickel för ett värde på kanske hundra miljarder SEK när brytningen kommer
igång om några år. Nu fattas bara en godkänd MKB. Rönnbäcken-projektet och Nickelprospekteringen, som leds av det av IGE helägda
dotterbolaget Nickelmountains VD Fredric Bratt, har inte berörts av de många
stormarna på annat sätt än att de förlorat hela den kassa som skulle ligga till
grund för deras verksamhet. Men även om detta enorma värde fortfarande finns i bolaget är moderbolaget, IGE, hårt sargat. Inte nog med
att bolagets aktieägare sitter kvar med aktier i ett bolag med tömd kassa och
förstörda affärsmöjligheter på ett av sina affärsområden, IGE blir nu också 29
augusti 2013 bötfällt på närmare en miljon kronor av den norska börsen för att bolaget
inte har redovisat den stora transaktionen om 50 miljoner i januari på ett
regelrätt sätt. Skurkarna har lämnat, och kvar sitter de små aktieägarna och
blir bötfällda.
http://www.realtid.se/ArticlePages/201204/02/20120402165307_Realtid078/20120402165307_Realtid078.dbp.asp
Men, även om det är illa nog att denna typ av bedrägerier kan ske inför öppen ridå utan att de skyldiga riskerar nästan någonting, så växer konturerna fram av något mycket värre. Är denna väldiga härva egentligen en stor tvättomat för svarta knarkpengar undrar en betraktare, och visst kan man undra. Denna bolagssfär har nämligen, som också nämns i artikeln ovan om knark, gruvor och pengatvätt, nära kopplingar till mycket stora knarkaffärer. Det rör sig om knarksmuggling där ett enda beslag inbringade 1,4 ton kokain till ett värde på gatan av närmare 4 miljarder kronor.
http://www.realtid.se/ArticlePages/201204/02/20120402165307_Realtid078/20120402165307_Realtid078.dbp.asp
Men, även om det är illa nog att denna typ av bedrägerier kan ske inför öppen ridå utan att de skyldiga riskerar nästan någonting, så växer konturerna fram av något mycket värre. Är denna väldiga härva egentligen en stor tvättomat för svarta knarkpengar undrar en betraktare, och visst kan man undra. Denna bolagssfär har nämligen, som också nämns i artikeln ovan om knark, gruvor och pengatvätt, nära kopplingar till mycket stora knarkaffärer. Det rör sig om knarksmuggling där ett enda beslag inbringade 1,4 ton kokain till ett värde på gatan av närmare 4 miljarder kronor.
Ja det finns goda skäl att misstänka att detta bara är
toppen av ett isberg.
Bonusmaterial: